Lugn, frid och meditation, Hunö maj 2021

Bara Stefan och jag kvar på Heslevik. Lugnet och friden lägger sig. Tanken var att vi skulle spela en hel del golf. Så har det inte blivit. Det är helt enkelt för kall och regnigt. Annika skulle komma och hälsa på. Det blev inte så heller för Stefan fick rethosta och istället tog vi PCR-test båda två. De var visserligen negativa men Annika kom inte iallafall. Det kan man förstå, hon får inte bli sjuk så här i slutet på epidemin, riskperson som hon är. Se nu på bilderna, så här har vi det i vår lilla Heslevikevärld.

Fina Heslevikeängen, här kan man spela brännboll, kasta kubb och chippa iväg en och annan golfboll

Lite längre in i viken kommer man till vår udde. Här har vi Sjöstugan med arbetsbod och ett gästrum.

Samma kväll ute på Heslevikeudden. Vattnet vilar blankt som en spegel.

Spännande, titta upp i luften så ser ni två havsörnar. Dom cirklar runt i hopp om att fånga en fisk, som sprattlade visar sig uppe vid ytan då och då. Det visar sig vara både svårt och tidskrävande men till slut lyckas en av dom koppla ett grepp på den olycksaliga fisken, Sen flyger han tungt, så där en meter ovanför vattenytan bortåt udden, där han förmodligen landar för att sen kalasa på sin fångst.

Jag läser, bloggar, fixar hushållet, tränar, går i skogen, har det bra. Stefan tränar och går i skogen med mig. Han tänker stenbrottstankar och skriver inlagor om stenbrottet. Två bolag, Scandinavian Stone AB och AB Nybro Grus, ansöker om nytt 30-årigt tillstånd för sin miljöfarliga verksamhet i form av granitbrytning, bortledning av grundvatten, krossning av sten, bullrande täkt- och hamnverksamhet med 220 fartygsanlöp per år.  

Längst bort till vänster i bild ser ni stenbrottshamnen med det avlånga transportbandet. Dom vita prickarna på bilden är två svanar lugnt vilande på en sten.

Men Urbergsgruppen Flivik Gåsfjärden är livaktig och stark. Pia och Peter har haft nästan alla politiska partier i Oskarshamn på besök i stenbrottet. Västerviks kommun har via Stefan fått information, är definitivt på G och är ordentligt oroad framför allt av vattenfrågan. Varken Oskarshamn eller Västerviks kommun får några skatteintäkter från verksamheten och stenbrottet anställer ett fåtal, högst 2-3 personer från Oskarshamns kommun. Kommunerna får alltså inga fördelar utan bara problemen om grundvattnet försvinner/minskar kraftigt, om vattenkvalitén försämras eller om det inträffa en olycka med någon av de stora lastbåtarna som går genom vår känsliga skärgård.

Vi följer den ökande grönskan på nära håll men det är kallt och regnigt. Shortsen och kjolen åkte av, jeansen och stövlarna på. Just nu är Olle ute, Arne och Ann-Cathrine Rinaldo är i Kuggedal, på helgerna är Thomas och Sara också på plats i Marcellus gamla stuga i Kuggedal och Hasse uppe i Annorlunda på gården. Thomas, Sara och Hasse är goda vänner till Hunöägarna Åsa och Tor-Björn. Dom är dessutom aktiva till tusen och ser till att mycket blir gjort, vildsvin skjuts, ved huggs och mycket mera.

Våra nya grannar på Getholmen finns också på plats. Familjen Kidman i huset närmast sundet mellan Getholmen och fastlandet har tillbringa mycket tid här under hela vintern. Dom arbetar idogt på att få ordning på sitt ganska nya men ändå rätt nergångna hus och det blir bra! 

Här kommer mamma Åsa på besök med minsta familjemedlemmen, cocker spanieln Gösta, 10 veckor gammal, på släp.

André från Tyskland, deras granne på ön har också varit på plats, familjen kommer med i sommar. Han snickrar altan. Kul med nya grannar och kul att det händer så mycket på Getholmen, där har det verkligen varit stiltje i åratal.

Vi är ute och går nästan varje dag. Bra motion, över stock och över sten går vi. Vi lär oss igen att lyfta på fötterna. Man förundras över hur vackert det är. Se bara på dessa bilder från skogen.

Massor av blåbärsris och ett lätt sus av höga tallar. Göken cocoar  i bakgrunden.

Snart dags för solen att gå ner

30 mm regn kom under gårdagen. Mycket vatten samlas överallt.

Jag har börjat meditera vilket känns helt rätt i detta lugn. Kanske behövs det ännu mera när tillvaron inte är så lugn men ja, varför gör jag detta? Egentligen har jag funderat på det länge men främst är det av två skäl. 

För det första jag tror att min golf kan förbättras om min hjärna har lättare för att koncentrera sig, både slappna av och ha fokus. För det andra så har jag precis läst en bok av Maria Borelius, vetenskapsjournalist och författare, som heter Hälsorevolutionen och handlar om en antiinflammatorisk livsstil. Här ingår meditation och stillhet, som en viktig del. Andra saker ingår också, som motion/yoga varje dag, upplevelser av förundran, minskat sockerintag och att man för övrigt äter antiinflammatoriskt. 

Det sistnämnda tar tid att få till sig helt och hållet. Ändra matvanor är jättesvårt. Här ska man äta mer frukt, bär, grönsaker, nötter, mera olivolja, mera feta fiskar, mera protein och fett, mera yoghurt mm. Man ska också få i sig omega 3 och probiotika. Men jag tror att det är bra. Jag jobbar på det efter förmåga, det känns som att man kan ta det allt eftersom.

På meditationen tror jag också. Men hur lär man sig meditera? Det visar sig att dotter Lisa och även hennes bästa vän Anna har gått en kurs i TM dvs Transcendental meditation hos Sixten och Ing-Mari Olofsson på Veda House i Stockholm. Lisa mediterar nu 2 gånger varje dag. Hon upplever att hon är mera koncentrerad, organiserad, gladare, lättare till sinnes och i en hektisk vardagsvärld har hon mera koll både på sina problem och sina glädjeämnen.

Jag får en lektion av Lisa över telefonen. Tre saker, sätt av 23 minuter morgon och kväll, 20 minuter för själva meditationen och 3 minuter för före och efter stund. Säg till familjen att du inte vill bli störd, det är dina meditationsstunder. För det andra, sitt på en vanlig stol, händerna i knät, sitt avslappat men inte spänt, lite rak i ryggen och fötterna stadigt och avslappat på golvet. För det tredje, använda ditt mantra, som är speciellt för dig och som du inte berättar för någon(jag fick ett påhittat mantra av Lisa, likt hennes eget, kändes helt bra). Använd ditt mantra, använd det för att komma tillbaka till meditationen  när tankarna irrar bort. Mantrat hjälper dig att hitta tillbaka. Meditation skall vara "easy and effortless". 

Efter att nu har gjort mitt bästa i 3-4 veckor, oftast klarar jag 2 gånger varje dag här på Hunö, så kan jag säga att det är inte helt enkelt. Det är svårt att inte sväva ut i tankarna, att hålla sig till mantrat. Men jag tror att jag blivit bättre på att koncentrera mig, jag känner mig lugn och stabil och jag gillar mina 20 minuter. Så, detta är goda tecken, jag fortsätter så får vi se.

På nätet kan man läsa att Ing-Marie Olofsson säger att man kan uppnå en ytlig avslappning genom att vila eller vara ute i naturen medan transcendental meditation innebär en djupare avslappning. Beatlesgängets indiske vishetslärare Maharishi Mahesh Yogi säger även han på nätet att användandet av mantra är en väg till transcendering dvs sinnet går bortom de finaste tankeimpulserna och man når fullständig inre stillhet utan tankeverksamhet, dvs rent medvetande.

Han säger också: Vi är alla lyckliga varelser med vår natur som oändlig källa till glädje. Livet är inte en kamp eller en ansträngning, livet är en fröjd. Det är evig visdom och evig existens. Ett tredje budskap handlar om meningen med TM, att det är att få dig i ett tillstånd där ingenting, inklusive dina tankar, kämpar för att få uppmärksamhet.

Men här finns ingen chans att sväva ut i tankarna. Ser ni den söta pippin, som håller på att flyga ut genom fågelholksöppningen? Ingen tid för eftertanke utan här byggs det bo för hela slanten.

När vi är ute och går i skogen träffar vi nästan aldrig någon men Olle träffar vi. Här berättar Olle om sitt senaste projekt: att stämma av vattnet uppe vid mossen med en sluss och sen plantera in fiskar tex karpar där. Drömmar och visioner, det är härligt att man har, och vårdar dom!

Öppna Hunö helg!

På Kristi Himmelfärdshelgen är det dags för vår Öppna Hunö helg. Sent på onsdagkvällen, mitt i natten kommer Lisa och Ola med alla barnen och dito kompisar. Resan från Stockholm tog säkert minst 6 timmar med 2 bilolyckor som orsakade stopp på vägen. Men så kul att ses igen. Viggo hade med sig sin kompis Leon, Viola hade med sig Aggi, Leons syster, Vildas kompis fick inte plats i bilen (trots hyrbil med 9 platser) men Alex alias Alle, Veras kompis var inbokad sen långt tillbaka. Vera och Elvis kom från Malmö i finaste Teslabilen med kritvit klädsel. 

Leon, Viggo och Vilda i framsätet, Alle, Viola och Aggi eller Aqua, som Violas kompis egentligen heter, sitter där bak.

Nästa morgon vaknar vi sent till härligt väder. Vi bestämmer oss för att denna dagen blir en mysdag. Allt kan vänta till i morgon när vädret ska bli lite sämre. Och vi har verkligen en mysig dag. Leon och Viggo kastar pil outtröttligt, Viola och Aggi badar, 11 grader i vattnet. Ola har förstås varit  uppe tidigt, sprungit i skogen och sen badat. 

Kasta pil höll dom på med i timmar tills pilarna blev trubbiga och morfar fick vässa dom.

Obegriplig kallt, 11 grader men småtjejerna badade och Elvis likaså

Vi bestämmer oss för att ta båten och hämta lite kvarglömda saker i bilen. På vägen dit stannar vi till i Skärsgårn hos Lisbeth och Åke. Lisbeth mår inte riktigt bra, hon fick en ordentlig hjärtklappningsattack efter att både jobbat i trädgården, varit ute och gått med Mimi och dessutom fått sin coronaspruta nr 2 i går. Vad är det som triggar, svårt att veta men Lisbeth hade botat sig själv genom att ta sin vid behovs medicin, som lugnar ner hjärtat.

Underbart fin dag, alla under 14 är med..

Ola myser, farleden mot Blankaholm sträcker ut sig baköver

Framme vid Skärsgård, Josefin och Mimi på väg ner till bryggan

Ola säger hej till Lovis, som inte gillar att få solen i ögonen

Sen är det dags att sätta upp tältet, där Aggi och Viola ska sova i natt. Vera är fortfarande proffs på detta, med lite fundering och eftertanke går det hur bra som helst.

Två ljusa stänger, som går rakt över tältet på sidorna och tre som går tvärs över mitten, kan vi komma ihåg det tills tältet ska upp igen vid midsommar. 

Aggi och Viola leker med outtröttliga Elvis, som äskar att jaga boll.

Så där, nu börjar det arta sig. Kanske tar det 45 minuter att sätta upp ett rätt så stort tält

Promenad fick det bli. Alla sex vuxna går med, inga barn. Fantastiskt att dom är så stora att vi kan lämna dom ensamma! Lek inte vid sjön när vi är borta sa Lisa till Viola! Var lekte dom när vi kom tillbaka, jo, vid sjön!

Bästa stället för snacks och GT

Snacks på bryggan, GT och popcorn, högsta mysfaktorn. Vi hjälps åt att laga mat, i kväll blir det lax, romsås, sallad och potatis. Riktigt bra mat att laga till så många. Sen kommer det en överraskning, Lisa tar mig riktigt på sängkanten med för tidigt Mors dags firande. Fint paket från Lisa och Peter med en riktig äkta önskepresent, ja, gissa vad? Jo, ett armband med alla barnbarnens namn på, 6 fina runda berlocker med ingraverat Vera, Vilda, Viggo, Viola, Valeria och Vienna. Så mysigt och så fint, blev så glad, tack käraste Lisa och Peter!!

Finaste armbandet, inköpt från Anna von Bergmann i Tyskland, släkting till vännen Ann-Mari nere i Sydafrika, jättefint, så glad för det!

  

Vi spelar spel, alla är med, kul

Sovdags och för somliga gäller det att sova i tält. Två nätter sov Viola och Aggi där ute. Varmt, skönt och mysigt var omdömet. Lite läskigt ändå för Aggi sa att Issa hoppade upp på taket med en orm i munnen men sen var dom borta! Kan detta verkligen vara sant, ingen vet men Aggi var övertygad!

Nästa morgon är det Viggos tur att firas. Den 14 maj blir Viggo nämligen en fjortis. Viggo får massor med kläder, jättefina linnebyxor, T-shirts, läckra tröjor, en pop-cornmaskin med mera. Han är mycket nöjd. Det enda han inte riktigt är nöjd med är att hans födelsedag är arbetsdag. Men coco-popsen är både Viggo och Viola väldigt nöjda med. 1 och 1/2 paket går åt på tre frukostar. Säkert hjälpte Aggi och Leon till.

Vi preppar för Viggo

Glad Viggo ska precis börja öppna paket

Sen blir det jobba. Vår lista är rätt så lång. Rutinen finns där, allt delas upp. Lisa bär färgburkar och putsar fönster, Viola, Aggi och jag krattar löv och hjortpruttar, Viggo och Leon täcker av ekan och båda ekorna åker i sjön, Ola sätter i badstegen, flotten åker i under Stefans ledning mm mm. Vi jobbar på bra. 

Viola och Aqua krattar massor, är faktisk outtröttliga

Här rensas det hängrännor

Båt i sjön och badstege på bryggam

Kissen Issa var med och detta är den enda Issaspåret vi har lyckats fånga på bild. Vi trodde inte att Issa var så intresserad av att jaga möss men här håller Viola upp en halv mus. Huvudet och hjärnan är bortbitna, bara en halv kropp kvar! Issas verk helt klart!

Krattmadammen i egen hög pers

Sen blir det festmiddag på kvällen. Viggo älskar kött och tycker alltid att det serveras för lite kött. Så i kväll ska vi äta springbookfileér, som vi importerat från Sydafrika och som är det finaste och möraste kött vi vet. Springbook är ett litet hjortdjur, mindre än rådjur och allmänt ansett som en delikatess. Vi har en jättetrevlig kväll och firar också Vilda, som fyller år den 24 maj, mysigt!

Viggos födelsedagsmiddag, bästa springbookfilén och potatis på tallriken!Vad mer kan man behöva?

Tårta så klart! Marängtårta med Oreokex a la Viggo, jättegott! Grattis Viggo!

Alle och Vera, mest busiga i dag, tårtkalaskrig!

Grattis Vilda den 24 maj! Då fyller du 17 år, se bara på dom här fina korten skickade av  din morbror Peter!

Sista dagen på Hunö blir lördag, på kvällen är det avresa. Lördagen blir också en bra dag. En uppgift finns kvar på fredagens lista, att såga upp och klyva ett stort lass med ekstockar. Stefan och Ola ger sig i kast med detta och sen får dom hjälp av Vera, som var en riktig hejare på att klyva ved. Bra jobbat hela gänget!

Hänga i soffan, klart uppskattat!

Lika uppskattat, att hänga med sin mobil, snart går båten till Lindnäs båtvarv.

Efter åtskilligt diskuterande blir det bestämt, avresan blir kl 19.00. Vera följer med upp till Stockholm så kan hon och Magnus åka tillsammans hem på söndag. Magnus har varit på grabbhelg och tältat nånstans uppåt Gävle, kallt och grabbigt! Dom hade säkert jättemysigt! Men tusen tack alla för en underbar helg, för all hjälp vi fått och för allt mys vi haft! Hoppas ni alla var lika nöjda som vi, så roligt att ha er här!

Hurra, vad vi är bra! Så mycket bra jobb vi gjort och så trevligt vi haft! Nästa år kommer Peter   också hela Dubaigänget, tror vi, hoppas vi, kram på er!

På väg till Lindnäs båtvarv efter en jättemysig helg! Tack Lisa och tack alla för allt kärt vi delat, allt mysigt vi haft och för allt vi gjort tillsammans denna helg! Älskar er gränslöst och är så glad att vi har varandra!

Hemma i Sverige igen!

Härligt att vara hemma igen. Resan från Sydafrika gick bara bra. PCR-test gjorde vi på flygplatsen och fick svar efter 2 dagar, negativt vilket vi ju visste, men skönt ändå! Sen åkte vi hem till Engelbrektsgatan 61, vilket fortfarande är nytt för oss. Sammanlagt har vi bara bott där i 5-6 veckor. Den är ju nymålad och fin och nu har vår vän Anders också varit där och snickrat en platsbyggd bokhylla. Vi provade med Billy, blev inte bra men detta blev bra. 

Passar in perfekt, går ända upp i tak och täcker precis hela väggen.  Finns tom plats för flera böcker, jättebra!

Det bästa med lägenheten är att den är så ljus. 6e våning och inga hus framför men den är kanske lite trång. Men säkert får vi på ena eller andra sättet lättat lite på vårt bagage så att det känns rymligare. Det känns bra att vara här, vi trivs och det är gott.

Solen ligger på på grannhuset, det är sen eftermiddag. Här har vi annars morgonsol rakt in i köket. Det passar bra, på morgonen behöver vi alla mycket ljus.

Klart vi måste utforska stan. Här sitter vi på Avenyn, bästa spanarplats och tar ett glas vitt. 

Den närmaste, mest vidsträckta och mest påtagliga utsikten från vår lägenhet är ut mot Heden. Här ligger 8 fotbollsplaner, korvkiosken Lasse på Heden (världsberömd i Göteborg), en förskola, en lekplats, en minigolfbana och längre bort parkering, busshållplats och ett gammalt Exercishus, där man ibland har utställningar mm. Stefan är mycket fascinerad av folklivet på Heden, jag måste nog lära mig att uppskatta Heden efter förtjänst. Förmodligen är jag färgad av att Heden alltid varit Göteborgs förbättringsområde.

 

Vi sitter i karantän en vecka, vi tar ett nytt PCR-prov efter 5 dagar enligt rutin, negativt det också. Vi får vår första vaccinationsspruta, Phizer och kommer att få nr 2 den 9/6. Precis efter en vecka åker vi upp till Stockholm för att träffa Lisa med familj och också för att hämta Stefans kära Jetsonstolar, som varit inlämnade på omklädning och renovering. Så härligt att träffa Lisa, Ola, Vilda, Viggo och Viola igen. Man blir så glad och lätt i hjärtat. Att sakna sin familj tynger hjärtat och ännu längre bort är ju Peter med familjen i Dubai. Tack och lov ses vi till midsommar och i sommar. Vi hade med lite godsaker, räkor, kräftor, aioli och lite Sydafrikavin från Västkusten. Fast småttingarna har förstås inte riktigt upptäckt skaldjursglädjen ännu. Det kommer säkert.

Ola är ett strålande exempel på hur man ser ut när man jobbar hemifrån, snygg skjorta, träningsbyxor och varma sockor. Snygg upp, mindre snygg nere!

Viggo med kompis Leon är inte intresserade av räkor. Dom lagar egen mat, i dag extra god, ryggbiff och stekt delikatesspotatis och är rätt så stolta över sin matlagningskonst.

Viola, upptagen nästan hela helgen med kompisar

Viggo med kompis Bejin utövar sin favoritsysselsättning, dataspel. Det är verkligen det dom gillar allra bäst. Så mycket glada skratt och hojtanden man hör när dom spelar. Dom gör annat också men detta är bäst!

Vi har varit ute på promis, kallt men skönt!

Byggarbete pågår. Här ska poolen ligga, vilket har varit Lisas dröm sen hon som liten badade i sin morfars 30-gradiga pool. Nu är den på G... blir inte mycket gräsmatta kvar.

Grävarbete utfört med hjälp av Lappen från Pajala, en frejdig, rejäl norrlänning. Han är dessutom världsmästare på att hantera sin grävskopa. Ren underhållning att titta på när han gräver.

Vi kommer hem igen och nu är det dags att träffa mamma Alice - karantänen är över med lite råge och 2 PCR-prov är negativa. Monica kommer också dit, mysigt att träffas igen. Iklädda munskydd och visir för ansiktet så försöker vi krama Mamma så gott det går. Ska bli fantastiskt när vi slipper alla dessa skydd. Inte minst för att det är svårt att uppfatta vad vi säger till varandra. Jag hör bra säger mamma Alice, det är allt en sanning med modifikation. 

Våran mamma gillar verkligen sin bananlikör. Även vi andra tycker nu att den är ju riktigt god. Vi tar en liten hutt varje gång vi kommer. Mamma mår för det mesta bra men dagsformen kan variera. Men som mamma säger, när man är 100 år gammal så får man vara lite trött ibland. 

Jag träffar Lena och Ove en stund också. Dom har fullt upp med att hjälpa sonen Mattias och hans Therese med tillbyggnad och renovering. Likaså håller dom på att sälja Nilsagården, mammas föräldrahem, där dom bott i säkert 20 år. Lite sorgligt, det kommer att kännas tomt att gården inte längre finns i familjens ägo men detta är ju livets gång. Finns det ingen i släkten som vill ta över så måste andra krafter ta vid.

Sen är det dags att åka till Hunö och öppna upp lite. Den stora öppningen blir på vår Öppna Hunö helg på Kristihimmelsfärdshelgen. Allt är fint. Inga små möss har varit inne utan alla ytor är rena och fina, vilken lättnad! Jag kommer väl ihåg förra årets helrenovering, när jag städade muspruttar i princip en hel vecka. 

Bild är tagen dagen efter vi kom. Här kan man verkligen se att huset är i god kondition, blanka trägolv och fin lyster i huset.

Körsbärsträdet vid vårt utedass blommar vackert

Lite ljusgrönt är det men inte mycket men ljuset har verkligen kommit. Det kommer förstås först, sen kommer grönskan. Vi fixar, donar, städar och förbereder för vår Öppna Hunö helg.

Vi åker över till Lisbeth och Åke tvärs över sundet och dom ställer till med en riktigt välkomstkalas, på Lisbeths vis så blir det så fantastiskt fint och välkomnande.

Massor av vårblommor i vackra små arrangemang, mousserande vin i vackra glas och sen en uppsjö av goda små snacks.

Och sen får vi träffa Lovis förstås. Josefins och Peters lilla dotter, som nu är två månader gammal. En sån bedårande liten tös, med stort och burrigt hår, som ler och skrattar mot allt och alla.

Glad och god och ler så frikostigt mot precis alla. Vi blir alla helt bedårade och inte minst är mormor och morfar stolta som tuppar över sitt lilla barnbarn.

Mimi, den snälla labradoren, vill gärna vara med. Varje gång det är dags för amning hoppar hon upp och sätter sig bredvid och tittar och vill vara med.

Vackraste bilden på Mimi, massor av vårblommor prunkar och Mimi älskar sin boll. Tänk att det kan vara så kul att springa efter en kastad boll. Ingen hund tröttnar någonsin på detta, tror jag.