Anthea 16 år och Jan 80 år!

Så många födelsedagar, så härligt mycket att fira! Vi börjar med Anthea, som är vår maid Marias enda dotter. Anthea har 4 bröder och är precis i mitten på skaran. Vi brukar inte fira  Antheas födelsedag. Vi misstänker att det brukar inte familjen göra heller. 

Men så fick vi ett sms en måndag morgon, som lät ungefär så här "Hi, its me, Anthea I just want to know that you dont forget about my birthday this week and all I am asking, can you may be buy me a phone for my birthday, please love from Anthea". Jag tänkte, vi tänkte, är det möjligt att hon tycker vi ska köpa en telefon? Så vi avvaktade lite och några dagar senare så kom det ett nytt meddelande skrivet 01.33, mitt i natten alltså. Tydligen går hon upp mitt i natten och lånar sin mammas telefon. Och vad står det då? Jo, "thank you very much for everything u have done for me. Always love you and it is my birthday today. I was hoping that may be u guys could buy me something for my birthday Love Anthea".

Klok tös, inser att hon måste sänka kraven lite. Klart att man gärna vill att Anthea ska få en födelsedagspresent! Mamma Maria brukar inte fira barnens födelsedagar och det klart, det vet Anthea, inget att vänta där hemma. Så jag åkte ner och köpte en rosa jacka och hoppades att den skulle passa. Stefan letade upp en gammal telefon, rensade den och kollade att man kunde få Whatsup att fungera. Det är viktigt, nästan all kommunikation här går över Whatsup. Klart att en 16-årig tös ska firas lite på sin födelsedag. 

Fina Anthea, verkligen en sån mysig tjej med ett stort och varmt leende. Dessutom gillar hon sin skola och att läsa. Hon säger att hon ska verkligen inte bli som sin bror Anthony, som är 2 år äldre, arbetslös just nu och med en liten dotter och en ung särbo. Inte lätt, 30 % arbetslöshet här nere.

Man måste ta lite kort på en sån här högtidsdag. Här fnissar vi för fullt efter att Anthea fått sin telefon, getts instruktioner, skrynklat pannan koncentrerat men så klart, hon kunde en hel del. 

Jättemysigt, en så glad tjej!

Sen ringde Ulf och tro det eller ej, Anthea hade smsat honom också, så vi delade på presenten. Mamma Maria jobbar nämligen hos Ulf också. Sen ville vi ju gärna träffa denna tös. Det var ju minst ett år sedan vi sågs. Alltså pratade vi med Maria, åkte hem och hämtade henne och så gick vi hem till oss och fikade och grattade. Rosa jackan hade hon redan fått men nu var det telefondags. Gammal telefon men i grönt fint fodral, simkort i, betalt för ett tag framöver och med instruktion. Vad kan man mera önska! 

Vår granne Jan fyller år en vecka senare, den 20/2. Lisa och Thomas och vi gratulerar med två  fina skjortor, vilket han blev jätteglad för. Kanske kommer ni ihåg att hans fru Pamela plötsligt gick bort i december, vilket är en stor sorg och eländigt tråkigt och tomt. Vi saknar henne. Dessutom har Jan flyttat upp på övervåningen i sitt gamla hus, vilket innebär att vi ser honom mycket mera sällan, tråkigt. Systern Elise från Port Elizabeth har flyttat hit för att hjälpa honom att packa då hans flyttlass skall gå till samma PE nån gång i mitten av mars.

Men nu fyller han 80 år och litet kalas skall han ha på lördagen den 20/2. 10-12 vänner och goda grannar däribland vi är inbjudna på lite drinks och tilltugg på kvällen. Jan tar emot iklädd sin nya födelsedagspresent, en orangeröd, gul och grann rutig skjorta, som piggar upp oss alla! Vi träffar deras nya hyresgäster, ett lärarpar med två barn. Vi träffar grannen Mims, som bor i huset bakom Jan och som var första nybyggaren här i Schapenberg. Vi träffar Mike, vår granne till höger om oss och många fler, mycket trevligt! 

Den gode vännen, tillika vår ordförande i området, Allan Horrell med fru Maggie, var också där. Maggie, med stöd av Allan, kommer när vi åker hem att se till och sköta om både vårt och Lisa och Thomas hus. Jättebra tycker vi, även Jan tyckte det var en god idé, vilket också känns tryggt. Dom är goda vänner sen många år. 

Jan möter oss i dörren i fin födelsedagsskjorta

Födelsedagsbarnet håller tal till oss. Så nöjd med sin dag. Till vänster om Stefan så ser ni en gråhårig dam. Det är Elise, hans syster, som är ett år äldre och mycket lik Jan. Oj, vad hon har städat, rensat upp och fejat i huset dessa sista två veckor. Säkert hade Jan och Pamela bott här i minst 25 år. Då finns det lite som man inte behöver, speciellt om man ska flytta till mindre lägenhet.

Ännu har inte en tårtbit inmundigats. Jan hade på något vis fått 5 tårtor. Han hade fått kärleksfulla hälsningar från barn och barnbarn i Nya Zeeland. Många av dotterns vänner hade kommit med överraskningar och paket. Sonen Deon med familj hade också grattat. 

Det var ett jättefint kalas. Jan var rörd till tårar över alla gratulationer och all uppskattning.