Våran mamma Alice tyckte om att få besök. Men hon blev trött, orkade inte som förr. Inte så konstigt. Är man 100 har man all rätt att tröttas. Peter tog med sig Valeria och hälsade på tillsammans med mig en vacker dag i slutet av juli. Vi peppade för lite fest och dukade med glassbåtar, kaffe, saft och bananlikör. Mamma peppade med att ta med sig lite Svensk Damtidning ut. Det är så skönt att vila huvudet med att bläddra lite.
Vi myste och hade det bra. Liten Valeria var så god, glad och snäll, som en liten tös bara kan vara. Vi plockade lite vinbär och kollade att kissen på Almäng mådde bra.
 |
| Valeria hade det bra i pappa Peters knä. Mamma kollar prinsessan Victoria, bananlikören väntar på att hällas upp. Allt är bara bra. |
 |
| Bara för ett år sen besökte syster Lisa Almäng. Då såg Mariana till att ni fick både paj och fika. Allt gott då också med mamma Alice ett år yngre. |
Nån vecka senare var det dags för utflykt med rullstolstaxi till Nilsagården. Monica hade ordnat detta så fint. Och det tyckte Mamma var så mysigt. I tre timmar var hon där, åkte runt i huset, tittade på lagården och pratade med hästarna i hagen. Detta hade hon verkligen velat en lång tid. Snart ska vi också göra en utflykt till, nämligen till Törestorp och till Surteby Kyrka, för att titta på pappas och Bertils grav. Det ville hon också och hade uttryckt det med en bevingad kommentar: "ska det verkligen var så omöjligt att ordna?" Och det var det ju så klart inte!
 |
| Svärsönerna var också med och fikat serverades i fina matsalen. |
 |
| Så välbekant. Detta rum hade mamma Alice och vi tre systrar i fem år under tiden som pappa Uno byggde hus åt oss i Björketorp. 4 sängar i rad längs väggarna. Jag kan inte komma ihåg att pappa sov där någon gång men hoppas verkligen att han gjorde det. |
Hästarna i hagen fick inget gräs så dom vände rumpan till men mamma tyckte det var kul och ville inte alls åka hem igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar